Enkokidongoi student support

Enkokidongoi

Området som kallas Enkokidongoi är ett ganska begränsat område geografiskt sett. Det är beläget långt ner i södra Kenya, ca 15 km från Tanzanianska gränsen och startar vid foten av berget Ol Doinoy Orok (Svarta Berget). Området är uppkallat efter den flod som uppstår i regnperioderna med vattenmassor som kommer från berget och bildar floder. Floden Enkokidongoi är lite speciell då den sällan rinner vidare utan breder istället ut sig i området och bildar en temporär träskmark. Denna utbredning gör också att stora mängder växtmaterial som förts ner från berget stannar i markerna och har gett områden med lerjord. Enkokidongoi betyder ungefär ”geggamoja” på Maa, d.v.s. Maasaiernas språk.

Vid bergets fot kunde det finnas vatten även under torra tider, så hit vandrade många Massaier förr i tiden med sina djur. Men då Maasailand blev uppdelat, först i Group Rancher och sedan i individuella andelar har området förändrats mycket. Numera utgör floden Enkokidongoi gränsen mellan två Group Ranchers territorium. Då jorden var bördigare här än på övriga närliggande savannområden så fick medlemsfamiljerna var sin odlingslott på 5 tunnland (2 hektar) i flodens närhet samt ca 50 hektar betesmark längre bort.

Så det som utgör ”byn” Enkokidongoi är dessa bebodda odlingslotter. Inflyttningen startade i större omfattning kring 1980. Maasai var och är ett utpräglat boskapsfolk, så trots att de nu hamnade på små områden med begränsad rörlighet, förblev huvudinkomsterna från djuren. Detta gäller än idag, men man ser att odlingen får ett allt större inflytande. De senaste åren har allt fler klagat på att betesdjuren gör för stor skada på de odlade grödorna.

Backar vi lite i tiden så vi kommer till 1960-talet, skedde något som senare skulle få en del positiva följdverkningar. Då anlade nämligen den katolska missionen en skola (vid samma ställe som nuvarande Noontoto School) och en vattenanläggning. Vattnet togs från en källa uppe i bergen och leddes ner till en tank. Just dessa vattenkällor uppe i bergen som avger vatten långt efter att regnen upphört har varit ett värdefullt bidrag för de nuvarande bosättningarna.

Den gamla vattenanläggning var också orsaken till att Österlens Folkhögskola i Tomellia hittade hit 1973. …..... Den gamla skolan revs 1976 och en ny byggdes ute vid vägen (idag Engaboli Primary School). Bland de inflyttade fanns en stark vilja att åter bygga en ny grundskola i området.

Under 1980-talet fanns det en amerikansk mission i området. De byggde kyrka, bible school och missionshus men byggnaderna är i huvudsak numera outnyttjade. Missionärerna försvann då en konflikt skapades kring deras närvaro i början på 1990-talet.

Folkhögskolans nästan årligen återkommande besök sedan 1973 gjorde att allt fler i lokalbefolkningen blev bekant med de märkliga svenskar som kom och tältade i deras närhet. En av årskurserna som reste hit 1999 hade bildat en organisation som kallades Twiga och de startade diskussion med en lokal organisation Noontoto Farmers Self Help Group om hur de kunde samarbeta i framtiden. Detta ledde till byggandet av Noontoto Primary School.

De odlingar som görs i området består huvudsakligen av majs. Emellan rader av majs planteras oftast också bönor eftersom dessa två grödor tar upp olika näringsämnen ur jorden. Majsen tar oftast tre månader att mogna och måste ha rikligt med regn för att mogna. Eftersom alla är beroende av nederbörden så är det vanligare att skördarna torkar bort än ger någon skörd. Under långa tider har monsunregnen försett Östafrika med två regnperioder – den ”lilla” i november-december och den oftare rikligare perioden april-maj. Tyvärr händer det att regnperioder uteblir i stort set helt och då står folk inför stora påfrestningar med missväxt och uteblivet bete för djuren. Fortfarande flyttar hela familjer bort med djuren till släktingar i Kenya eller Tanzania för att hitta bättre beten. Dessa förflyttningar blir allt svårare och motarbetas av myndigheter och gränsbevakningen.

Markpriserna har höjts kraftigt sedan etableringen. År 2000 kostade en shamba (odlingslott 2 ha) ungefär 10 000 kr, idag kan man få ge mellan 3-400 000 kr för samma mark! Detta gör att vissa familjer säljer och försöker överleva på den kargare betesmarken. Att priserna stigit såpass mycket beror i huvudsak på att efterfrågan på jordbruksmark är stor i Kenya med en stor befolkningstillväxt, men också på att området har närhet till väg, elektricitet och vattenanläggningar. Då många inom Maasai både har liten kunskap om samt vilja till odling, så säljer de till inflyttande jordbruksfolk som ser mer potential i marken.

Framtiden för bosättningarna i Enkokidongoi är osäker. Mycket hänger på de redan pågående klimatförändringarnas effekter. Uteblir regnen blir jordbruk och betesdjur här i stort sett omöjligt att klara. Det kommer också att bero på invånarnas egna förmåga och initiativ samt på vilket stöd de kan utverka från de kenyanska myndigheterna för förbättrade livsvillkor.